Ta hand om kroppens armeringsjärn

Bindväven har länge levt i skuggan av våra andra organ, trots att vi inte ens skulle kunna hålla oss upprätta utan den. Är den stel och stram kan den orsaka mycket smärta – men det finns lösningar.

20 december 2018 11:07

Bindväven löper som ett gigantiskt spindelnät genom våra kroppar och länkar samman muskler, skelett, vener, artärer, organ och lymfsystem.

Bindväven, eller fascian, har som uppgift att stödja kroppen – som ett stort, elastiskt armeringsjärn, säger Louise Olsson.

Hon är naprapat och har intresserat sig för bindväven, som fram till för bara några år sedan inte sågs som ett eget organ av vetenskapen. Men det har förändrats.

För tio år sedan pratade vi mestadels om muskler och skelett på naprapatutbildningen. Sedan dess har forskningen gått rejält framåt.

Mjuk hos barn

Jämfört med våra muskler har bindväven cirka sex till tio gånger fler smärtreceptorer.

Många av mina patienter som klagar över smärta i en muskel har i själva verket ont i sin bindväv. Stelhet där kan orsaka mer och värre smärta än till exempel en spänd muskel, säger Louise Olsson.

Bindväven kräver nämligen, precis som musklerna, att vi tar hand om och tränar den för att må bra. När vi föds är den mjuk och böjlig, sedan stelnar den ju äldre vi blir. Men stelheten kan komma redan i ganska ung ålder eftersom den påverkas av vad vi äter, om vi stressar och hur vi rör på oss.

Yoga kan hjälpa

Ett sätt att mjuka upp bindväven är att utöva yinyoga. Instruktören Magdalena Mecweld hade själv stora ryggbesvär när hon hittade yogan. Träningen fick hennes onda rygg att må mycket bättre.

Efter en olycka i tonåren har jag en kotförskjutning i ryggen som har orsakat mig mycket smärta. Läkarna trodde till och med att jag skulle sitta i rullstol när jag fyllt 40. Men så upptäckte jag yogan, säger hon.

Hon började utöva den mer fysiska ashtangayogan, som hjälpte massor. Men för tolv år sedan, efter en tid av svår sjukdom, kom Magdalena i kontakt med yinyogan och dörren till en ny värld öppnades.

Första gången jag testade yinyoga kände jag mig jättefrustrerad. Det var så segt och långsamt jämfört med den mer dynamiska yogan jag var van vid. Men efteråt kände jag mig både energisk och lugn, liksom revitaliserad.

I dag jobbar hon som yogainstruktör och föreläsare och har dessutom skapat appen och boken "Vila dig i form med yinyoga".

Långsamma övningar

Det som utmärker yinyogan är att man sträcker ut och arbetar med just bindväven, medan musklerna är helt avslappnade. Dessutom stannar man hela tre till fem minuter i varje position, till skillnad från bara några andetag.

Det är en passiv stretch där man låter gravitationen göra jobbet, men det är absolut ingen passiv vila. Du är hela tiden medveten om vad du gör, säger Magdalena.
Vi människor vill ju helst undvika det obekväma, men i yinyoga övar du på att möta det. Så när du till exempel känner att du är stel i baksidan på dina lår och inte kommer vidare slutar du inte. Du stannar kvar, medvetandegör obehaget och möter det. Din bindväv behöver obekväma och varierade rörelser.

Ökar rörlighet

Hon jämför smärtan som kan uppkomma i yinyoga med träningsvärk.

Träningsvärk är något som de flesta välkomnar, även om vi knappt kan lyfta ett ben. På samma sätt är det med yinyogan. Den smärta du eventuellt känner försvinner så fort du byter ställning och är helt borta efter passet, då kroppen känner sig utsträckt och energifylld.

Det som händer är att man skapar så kallade ”krypningar” i bindväven, som sträcks ut.

När man släpper positionen kryper de långsamt tillbaka, men när du upprepar stretchen blir bindväven mer och mer flexibel och smärtan försvinner.

Naprapaten Louise Olsson rekommenderar yinyoga till sina patienter.

Bindväven mår bra av att röra på sig generellt, men forskning har visat att just stretch under så lång tid som två till fem minuter ger en extra stor effekt. Om du har ont i kroppen på grund av stelhet är yinyoga ett bra sätt att ta bort smärtan.

Vilan viktig

Att utöva yinyoga påverkar även vårt parasympatiska nervsystem, "lugn-och-ro-systemet", som bland annat reglerar stressnivåerna och immunförsvaret.

Det parasympatiska nervsystemet aktiveras när vi är avslappnade. Motsatsen – det sympatiska nervsystemet – slås på när vi är stressade. Då höjs pulsen, förbränningen sänks, vi får svårt att sova och blodflödet i musklerna minskar, säger Magdalena Mecweld.

Det ska normalt bara ske när vi är i situationer där extern stress gör att vi måste fly, men i dag lever många med detta stressystem ständigt påkopplat.

Då är lugnet och vilan i yinyogan en bra motvikt som stimulerar rogivande hormoner.

Och man behöver inte vara vig för att börja.

Inte alls. Du kan vara gammal eller ung, vig eller stel, ha träningskläder eller jeans, ligga på golvet hemma i vardagsrummet eller gå till en yogastudio. Det är charmen med yinyoga, säger Magdalena Mecweld.
Magdalena Mecweld

Gör: Yogainstruktör, föreläsare och författare till boken ”Vila dig i form med yinyoga” och skapare av appen med samma namn (Lux, 2012).

Motto i livet: Att varje dag hitta något att vara tacksam och lycklig över.


Det här är yinyoga

Yinyoga kan liknas vid en passiv stretch där man släpper muskulaturen och i stället fokuserar på bindväven. De mycket enkla ställningarna utförs alltid liggande eller sittande. Man stannar i varje övning i 3–5 minuter, till skillnad från andra yogaformer där man oftast bara stannar i några andetag. Trots sitt lugn och sin avsaknad av prestation är det ingen passiv vila. Du är hela tiden medveten om vad du gör och möter allt som händer i kroppen.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Karin Cedronius/TT