Där berättar Johan Bergstedt att det är han som ursprungligen skrev sifferraden, uppmuntrad av en kvinnlig skolkamrat. Och i ett mejl bekräftar Bergstedt uppgifterna:

”1976 eller 1977, vi är lite oense om exakt vilket år, skrev jag och min vän Annika Sjöblom (då Eklund) 2+2=5 på S:t Lars-skolans gula tegelvägg. Vi hade varit där lite innan och skrivit ’Släpp fångarne loss det är vår’ men det togs bort ganska fort. När vi återkom skrev vi 2+2=5, det togs också bort men då skrev vi det ännu en gång och sedan dess har det hängt med.”

På Facebook skriver Bergstedt att det inte var någon djupare tanke bakom formeln utan mer en drift med skolkunskapen som sådan.

Artikelbild

| Risbrinksskolan togs i bruk vid höstterminsstarten 1959. Närmast i bild ses gymnastik- och verkstadsbyggnaden. Mitt i bilden ses Risbrinksgården som uppfördes som bostadshus för trädgårdsdirektören Axel F Janzon 1923–24. Foto taget i april 1959.

När S:t Larsskolan lades ned flyttades – sannolikt 1994 – verksamheten till Folkungaskolan.

Sifferraden förknippades redan då så starkt med skolan att den även fick bli ett kännetecken för Folkungaskolan.

S:t Larsskolan, som ursprungligen hette Risbriksskolan, togs i bruk höstterminen 1959. Den ritades av Stockholmsarkitekten Åke E. Lindqvist, som även ritat ett stort antal andra skolor runt om i vårt land. För byggnadsarbetena svarade den klassiska Linköpingsfirman Erik Andersson AB.

När Linköpings stad 1953 beslöt att uppföra Risbrinksskolan var tanken att skolan skulle innehålla dels en praktisk realskola dels ett hög- och mellanstadium för enhetsskolan. Efter det att byggnadsarbetena hösten 1957 hade påbörjats ändrades planerna till att skolan skulle nyttjas som ett gymnasium kombinerat med ett högstadium.

Artikelbild

| Vid invigningen av Risbrinksskolan i maj 1960 satt honoratiores på första bänken. Från höger ses landshövding Per Eckerberg, fru Inga Eckerberg, statsrådet Ragnar Edman och stadsfullmäktiges ordförande Carl Johansson.

Under tiden skolan uppfördes tillkom även vissa nya påbud från statsmakterna, vilket framtvingade smärre förändringar av byggnadernas utformning. I ljuset av detta och i kombination med inflationen är budgetöverskridandet på knappa 9 procent föga överraskande. Inklusive inventarier slutade kostnaderna på drygt 6 miljoner kronor. Av detta bidrog staten med drygt 1,7 miljoner kronor.

Från början planerades Risbrinksskolan som en traditionell klassrumsskola, men ändrades till att inredas med en rad så kallade ämnesrum och specialsalar. Vid starten hösten 1959 hade skolan 25 klasser med totalt 705 elever.

Artikelbild

| Den klottrade sifferraden ”2+2=5” fick följa med när S:t Larsskolan flyttade verksamheten till Folkungaskolan.

Invigningen dröjde tills maj 1960. Ecklesiastikministern Ragnar Edenman prisade då Linköpings framgångsrika skolpolitik och sa att staden hade en framskjuten position i vårt lands skolväsende. Vid invigningen deltog bland andra såväl landshövding Per Eckerberg som biskop Ragnar Askmark.

I januari 1961 beslöt stadsfullmäktige att Risbrinksskolan skulle ändra namn till S:t Lars skolan. Samtidigt beslöts även att stadens äldsta gymnasium skulle kallas för Katedralskolan.

Artikelbild

Uppslag ur den minnesskrift som deltagarna vid invigningen av Risbrinksskolan fick som gåva.

1995–96 byggdes S:t Larsskolan om till bostäder.

Tack till Åsa Aviles, Annika Johansson, Johan Bergstedt och Christer Helmersson.

Har du frågor om Linköping förr? Skicka dem till Johan Rödin, Corren, 581 89, Linköping. Eller mejla johan.rodin@corren.se. Frågorna vidare­befordras till Gunnar Elfström.