Det som hade fått Åke Hjalmer att fatta pennan var avslöjandet att de gamla husen i kvarteret Apoteket vid Stora torgets västra sida skulle rivas. Insändaren avslutades med en uppmaning till Linköpingsborna att protestera mot rivningarna och sluta upp med att vara passiva och timida.

Även Correns kulturredaktör Bengt Lundberg skrev en kritisk, men betydligt mer återhållsam, artikel i ärendet. Lundberg menade att Linköping borde kunna kosta på sig att bevara en så traditionsrik och trivsam miljö som den kring Stora torget.

Artiklarna blev startskottet på en omfattande debatt. Det stöd som Hjalmers fick gjorde att han inledde en kampanj för bevarandet av byggnaderna i kvarteret Apoteket.

Artikelbild

| Kvaretet Apoteket fasader mot Stora torget före saneringen. Byggnaden längst till vänster, Stora toget 4, uppfördes 1877 efter stadsbyggmästare Anders Lundqvists ritningar. Byggherrar var handlarna Carl Fornander och A F Kjellander. I gatuvåningen låg Sahlströms bokhandel från det huset stod klart tills det revs. De två andra byggnaderna gavs sitt slutliga utseende av storbyggmästaren Jonas Jonsson, som ägde dem mellan 1845 och 1885. Byggnaden i hörnet med med Domkyrkogatan var uppförd ovanpå den källare dit liken efter de fem avrättade fördes efter Linköpings blodbad den 20 mars år 1600. Byggnaderna inklusive den omskrivna källaren revs 1971. Bilden är tagen 1956.

I en rad skyltfönster placerade han, med handlarnas tillstånd, collage med avskräckande exempel på hur andra svenska städer förvanskat sina torg.

Åke Hjalmers startade också en namninsamling mot rivningarna i kvarteret Apoteket. Den undertecknades av över 8 000 Linköpingsbor. Tillsammans med länsmuseichefen Sven E Noreen ordnade Hjalmers dessutom flera debattaftnar i ärendet.

Sven Noreen drev att kvarterets samtliga byggnader skulle bevaras och menade att fasaderna mot Stora torget var omistliga för Linköpings stadsbild. Noreen stödde sig bland annat på att byggnaderna vid torget i den byggnadsinventering som länsmuseet gjort 1956-57 betecknats som kulturhistoriskt värdefulla.

När den folkliga kritiken växte erbjöd fastighetsägaren kommunen att köpa hela kvarteret. Ett enigt kommunfullmäktig beslöt dock att avslå den framställan.

Artikelbild

| Läkaren Åke Hjalmers överlämnade i april 1969 protestlistorna som skrivits under av fler än 8 0000 Linköpingsbor, till stadsfullmäktiges ordförande Britt Åström. I bakgrunden ses Dagny och Bengt Cnattingius. Bengt Cnattingius hade på nyåret 1965–66 avgått som chef för Östergötlands länsmuseum.

Ärendet föranledde även riksantikvarien att göra ett besök i Linköping. Han lät i samband därmed meddela att riksantikvarieämbetet nöjde sig med att byggnaden i hörnet mellan Apotekaregatan och Domkyrkogatan bevarades.

Resultatet blev också, som bekant, att endast det huset, om än hårdhänt restaurerat, står kvar.

Artikelbild

| Rivningsvågen i Linköpings uppmärksammades även på riksnivå. Den 7 februari 1969 publicerade Svenska Dagbladet denna teckning av den välkände skämttecknaren Staffan Lindén. Publicerat med tillstånd av Ulla Märta Lindén.

Diskussionerna var emellertid inte över för det. Fastighetsägaren såg bevarandekravet som att myndigheterna orsakade honom onödiga kostnader och begärde vid årsskiftet 1971–72 att byggnaden antingen skulle flyttas till Gamla Linköping eller att kommunen skulle delfinansiera upprustningen.

Kommunen avvisade båda förslagen, bland annat med hänvisning till den fastställda stadsplanen enligt vilken byggnaden skulle bevaras.

Artikelbild

| I november 1973 öppnades köpmannavaruhuset Filbyterhuset. I källarplanet fanns redan från starten livsmedelsbutiken Lucullus. I byggnaden fanns ursprungligen även tre biografsalonger som drevs av Sandrews. Byggnaden är ritad av Melker Anderssons arkitektkontor. Bilden är tagen 1979.

Trots alla rivningar finns än i dag åtskilliga äldre byggnader bevarade i Linköpings stadskärna. Insikten om att de utgör viktiga dokument för att kunna berätta om och förstå stadens historia delas numera glädjande nog av många.

Rättelse: Fotot på Malte Månssons lokaler på Hamngatan i förra veckans ”Vår Stad” är taget omkring 1970, inte som det felaktigt uppgavs på 1950-talet. Tack till Jonas Lind och Håkan Petersson för uppmärksamt påpekande.

Har du frågor om Linköping förr? Skicka dem till Johan Rödin, Corren, 581 89, Linköping. Eller mejla johan.rodin@corren.se. Frågorna vidare­befordras till Gunnar Elfström.