Kommunernas skulder fortsätter öka

Efter år med starka ekonomiska resultat i kommunerna syns tecken på tuffare tider. Investeringsbehoven är stora och den kommunala låneskulden växer.

Investeringarna fortsätter att växa och resultatet orkar inte riktigt hänga med, säger Emelie Värja, forskningsansvarig på Kommuninvest.

15 oktober 2019 07:48

Under förra året ökade kommunernas och regionernas skulder med 52 miljarder kronor till 656 miljarder kronor, enligt en färsk rapport från Kommuninvest. Det motsvarar nästan 14 procent av BNP. Kommunernas soliditet, som visar hur stor del av tillgångarna som är självfinansierade, minskade med en procent.

Behöver prioritera

Hälften av den totala låneskulden koncentreras till tio procent av kommunerna och skuldmassan är störst i storstäderna Stockholm och Göteborg. Med en låneskuldsökning på 25 procent förra året gick Stockholm om Göteborg.

Men tillväxttakten ökar nu också i mindre kommuner.

Vi ser att de också behöver börja låna mer för att de också behöver börja renovera. Även om man inte ökar befolkningsmässigt kan det vara en strukturmässig förändring som gör att man behöver bygga sådant som nya verksamhetslokaler, säger Emelie Värja.

Med stora underhållsarbeten som behöver göras ute i kommunerna, exempelvis när det gäller bostäder byggda på 1960- och -70-talen, väntas en fortsatt hög ökningstakt på låneskuldsidan även kommande år. Gruppen äldre och yngre växer också vilket ökar efterfrågan på välfärdstjänster.

Underhållsskulden innebär en kraftig investeringspuckel plus att vi har den demografiska utvecklingen samtidigt, säger Emelie Värja.

Även om kommunsektorn, enligt Emelie Värja, kan ses som stabil i sin helhet börjar det vara dags att dra åt bromsen.

Det är dags att ta tag i det. De handlar om att prioritera hårt mellan investeringar och effektivisera verksamheten, säger Emelie Värja.

Hon bedömer att kommunerna klarar en lägre självfinansieringsgrad en period. Det mest oroväckande är inte skuldsaldot, anser hon.

Det är driftskostnaderna som investeringarna ger som tär på resultatet och i framtiden ger än ännu lägre självfinansieringsgrad, säger Emelie Värja.

Låneskuld per invånare

Strömstad och Trollhättan är de kommuner som har högst låneskuld per invånare. Strömstad kommuns ekonomichef Carsten Sörlie anger flera förklaringar till varför man nu hamnar på jumboplats med en låneskuld på drygt 112 000 kronor per invånare:

Huvudanledningen är bostadsbolaget. Vi är en av de kommuner som har flest hyresrätter i förhållande till antalet invånare och det betyder att vi lagt ut hemskt mycket pengar på hyresrätter.
Blir det inte stora förändringar på bostadsmarknaden och vi har bostadskö är det en ganska säker skuld.

TT: Är det här ett problem?

Absolut inte. Det är väldigt lugnt i nuläget men vi ska också ha en ekonomi som fungerar bra i sämre tider så det här är en utmaning vi är uppmärksamma på och ska lösa, säger Carsten Sörlie.
Fakta: Kommunernas låneskuld

Kommunerna med högst total låneskuld

Låneskuld 2018, miljarder kronorLåneskuld 2017, miljarder kronorFörändring 2018
Stockholm48,238,725 procent
Göteborg42,3413 procent
Linköping17,116,91 procent
Uppsala16,415,56 procent
Örebro15,814,68 procent

Kommunerna med högst låneskuld per invånare

Låneskuld per invånare 2018, tusen kronorLåneskuld per invånare 2017, tusen kronorFörändring
Strömstad112,495,318 procent
Trollhättan110,29 procent101,3
Linköping106,3106,8-1 procent
Skellefteå106,190,917 procent
Örebro102,797,16 procent

Källa: Kommuninvest

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Helena Wande/TT, Tobias Österberg/TT