Ingves: Vi kommer göra det som krävs

Vi kommer göra vad som krävs för att hålla igång kreditgivningen i svensk ekonomi. De är budskapet från riksbankschefen Stefan Ingves.

3 april 2020 10:18
Jag har aldrig varit med av ett skeende som går så fort, säger riksbankschefen Stefan Ingves i ett tal där han går igenom de åtgärder Riksbanken vidtagit under coronakrisens första veckor.

Han beskriver veckorna som några av de mest dramatiska i Sverige på mycket lång tid, mer dramatiska än både den stora finanskrisen 2008–2009 och bankkrisen på 1990-talet.

Osäkerheten är stor, för enskilda företag, för ekonomin i stort men också för alla hushåll som drabbas av varsel och uppsägningar.

Tyvärr brukar det vara så att marknaderna brukar fungera som sämst när de behövs som bäst, säger han och tillägger att så är det just nu också.

"Redo att göra mer"

Riksbanken har lanserat en lång rad krisåtgärder, men har än så länge avstått från att sänka styrräntan från noll. I stället har Ingves och hans direktion satsat hårt på mer stödköp av obligationer och certifikat samt börjat pumpa ut billiga likviditetslån till banksystemet för att hålla liv i kreditgivningen.

Enligt Stefan Ingves förvärras läget om kreditgivningen börjar stramas åt under nuvarande omständigheter.

Vi har vidtagit sju stycken olika åtgärder inom loppet av några veckor för att på ett eller annat sätt bidra till att trygga kreditförsörjningen i den svenska ekonomin.

Han tillägger att Riksbanken kommer att "göra det som krävs" i krisen.

Vi från Riksbanken är redo att göra mer om det behövs, när det behövs, för att klara av den bekymmersamma situationen.

Ekonomin – en myrstack

Stödköp av bostadsobligationer och så kallade företagscertifikat, något Riksbanken aldrig gjort förut, har redan inletts. Det finns även beredskap för stödköp av exempelvis kommunobligationer, enligt Ingves.

Sammantaget uppgår lanserade stödåtgärder från Riksbanken till utlåning på mer än 1 400 miljarder kronor för att hålla igång svensk ekonomi.

Det här är kraftfulla åtgärder för att överbrygga den period vi nu har framför oss, säger han.

Intresset från bankerna att delta i de auktioner av billiga likviditetslån som Riksbanken nu håller med jämna mellanrum har hittills varit svalt.

Men så här långt är ändå vår tolkning att de åtgärder vi har vidtagit har skapat ett skyddsnät i hela systemet. Det har också förbättrat marknadernas funktionalitet.

Han tillägger att det kan ta tid att få tekniska saker på plats och att den ekonomiska utvecklingen i Sverige och omvärlden den närmaste tiden kan komma att öka intresset från bankerna att delta i stödprogrammen.

Samtidigt lyfter han fram att det kan uppstå behov av mer finanspolitiskt stöd, som att skjuta till mer aktiekapital eller nya lånegarantier.

En ekonomi är ett komplicerat system. Det är som en stor myrstack, där allting beror på något annat, säger han.
Fakta: Riksbankens krisåtgärder i korthet

Riksbanken har satt fart på sedelpressarna i coronakrisen, för att stimulera utlåning till drabbade hushåll och företag när ekonomin tvärnitar och säkra att det finns likviditet i banksystemet.

Stefan Ingves och hans direktion har utökat Riksbankens stödköpsprogram med 300 miljarder kronor. Stödköpen, som tidigare bara omfattat statsobligationer, omfattar nu även att inkludera bostads-, kommun- och företagsobligationer.

Gratis likviditetslån till företag via banker har också börjat erbjudas av Riksbanken, en åtgärd som enligt befintlig plan ska skjuta till 500 miljarder kronor i ny likviditet i banksystemet.

Riksbanken har också med hjälp av ett så kallat swap-avtal med USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) på 60 miljarder dollar (cirka 600 miljarder kronor) börjat erbjuda bankerna billiga dollarlån så att det inte uppstår brist på dollar i banksystemet i turbulensen på världsmarknaden.

Riksbanken har även sänkt utlåningsräntan för lån över natten till bankerna till 0,20 procentenheter över reporäntan, från tidigare 0,75 procentenheter över. Riksbanken erbjuder samtidigt banker obegränsade mängder pengar mot säkerhet med tre månaders löptid till en ränta på 0,20 procentenheter över reporäntan.

Samtidigt har kraven på säkerheter för lån i Riksbanken mjukats upp, så att det nu bland annat går att använda bostadsobligationer för att låna i Riksbanken.

Riksbanken har också tillfälligt släppt in fler aktörer vid sidan av storbankerna som motparter i penningpolitiska transaktioner.

Källa: Riksbanken

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Joakim Goksör/TT