Alpackan – hobbyn kan bli jobb

I hagarna runt Jägarbo betar 18 alpackor – och fler är på väg.

22 juli 2016 21:21

Joacim Trybom minns sitt första möte med alpackor. Det var när han bodde i USA och grannen frågade om han ville låna tre djur som kunde beta av gräset på tomten.

– Och sedan var jag fast. Det är lite av problemet med alpackor; när du skaffat dig en vill du gärna ha fler.

Och åter i Sverige, hemma i Simonstorp, utökas därför alpacka-stammen hela tiden. I fem olika hägn går märkvärdiga djur av en art som är en kamelsläkting från bergskedjan Anderna i Sydamerika.

Kan löna sig

När familjen Trybom (Charlotta, Joacim, Alex, Sofia och Max) köpte de första alpackorna var syftet; ett par ulliga sällskapsdjur som gräsklippare på betesmarkerna. Men nu är hobbyn på väg att bli ett företag där varje alpacka drar ihop till sin årliga foderkostnad i form av ull. Och om drömmen bär ytterligare framåt kan alpackorna bli en lönsam affär.

– Vi avlar främst på de svarta. I Sverige behövs mer svart ull, säger Joacim Trybom.

På våren kommer specialiserade alpacka-klippare och befriar stona och hingstarna från sin tjocka ull. Om det tar fem minuter att klippa ett får så tar det tre gånger så lång tid att raka bort ullen från en alpacka.

– Det krävs en särskild klippteknik för att man ska få med all ullen på en gång.

Ullpriset per kilo ligger runt 500 kronor och en vanlig alpacka ger cirka tre kilo ull om året. I Sparreholm, Sörmland, ligger ett spinneri som gör garn av alpacka.

– Det vi gör nu är att försöka avla på individer som har mer ull. Målet är att varje alpacka ska ge fyra till fem kilo.

Den bästa ullen finns från baklåren till och med halsen. Om man inte klipper av den varje år kan djuren dö av värmeslag.

Berest dam

Joacim Trybom beskriver djuren som snälla och inte så skygga, som faktiskt även barnen klarar att hantera på ett någorlunda enkelt sätt. Men visst kan det hetta till mellan hingstarna som går i en egen hage och mellan äldre och yngre ston som ibland har olika syn på fostringen av fölen.

I en hage ligger gårdens äldsta sto. Hon är en mycket berest grand old lady som har burit och fött fram tio föl i sina dagar.

– Hon är född i Chile, har bott i Schweiz, Tyskland och sedan sju år här i Sverige. Hon är bra på att hålla de andra stona lugna här, säger Joacim Trybom.

Då och då händer att en kronhjort tar sig in i hagarna. Det brukar inte oroa djuren nämnvärt.

– De verkar mest tro att det är en annan alpacka med något konstigt på huvudet, säger Joacim Trybom.

Men det finns ett fyrbent släkte som de knappt står ut med.

– De är verkligen rädda för hundar.

Precis som lamadjur spottar alpackan när den blir arg eller skrämd. Och om en hund skulle jaga dem kan de faktiskt till och med falla ihop och dö, berättar Joacim Trybom.

Hoppfull framtid

I dag går alltså 18 små och stora alpackor i de fem hagarna. En av dem – en hingst som inte ger fullt så mycket ull – ska säljas.

– Nu väntar vi på att tre föl ska födas inom de närmaste veckorna, säger Joacim Trybom.

Både han och hustrun Charlotta har alpackafarmen som hobby vid sidan om andra, mer vanliga, yrken. Men med rätt avelsdjur kan drömmen om en lönsam heltidshobby ligga nära.

– För att ullen ska gå att leva på behöver vi kanske 50. Men vi ska även ha med våra djur på utställning och fortsätta avla på de svarta.

Alpacka

I Sverige finns mellan 2 000 och 3 000 alpackor idag. Man avlar dem för sin mjuka, dyrbara ull och som hobby.

Djuret är en domesticerad variant på vikunjan som lever vilt i bergskedjan Anderna, Sydamerika. Förr trodde man att laman var närmaste släkting, men med dna-teknik har man kunnat visa att det inte är så.

En avelshingst kan kosta alltifrån 10 000 till 100 000 kronor. Annars kostar en alpacka mellan 5 000 och 10 000 kronor.

Pappan kallas hingst, mamman sto och ungen för föl. På andra språk använder man inte alltid termerna till hästens kön. På engelska kallas alpackans hår för fleece eller fiber.

Källor: Wikipedia, jagarbo.se

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!