Vapenlag utan förankring

13 februari 2019 04:00

Svenska politiker använder ibland EU som ursäkt för att driva igenom impopulär lagstiftning. Ett dagsaktuellt exempel på det är Sveriges implementering av ändringarna i EU:s vapendirektiv. I den processen försöker regeringen driva igenom strängare regler än vad EU kräver, något som slår mot landets jägare och sportskyttar.

Direktivets syfte är att skärpa reglerna för att minska det dödliga våldet med skjutvapen. Det är högst vällovligt, särskilt efter de terrorbrott som har skakat kontinenten. Dessutom finns det ett behov av att strypa de kriminellas tillgång till vapen, något som BRÅs rapport (12/2) om skjutningar i kriminella miljöer påminde om.

Däremot är det högst märkligt att det arbetet ska gå ut över laglydiga vapenägare. Det saknas stöd för att kriminella eller terrorister använder jägares eller sportskyttars vapen. Tungt kriminella har insmugglade vapen utan licens.

Innan valet lovade också tunga socialdemokratiska företrädare, så som justitieminister Morgan Johansson, att situationen för landets jägare och sportskyttar inte skulle försämras. Men löftena verkar ha vägt lätt.

I en intervju i tankesmedjan Timbros nättidning Smedjan (11/2) beskriver forskaren Erik Lakomaa hur regeringen på tre punkter använder vapendirektivet för att kunna stifta lagar som EU inte kräver och som slår mot sportskyttar och jägare. Han säger att det för det första handlar om flytt av vissa vapen till den i stort förbjudna kategori A, för det andra licensplikt för magasin och för det tredje tidsbegränsade vapenlicenser. Förslag som kan få stor negativ påverkan på främst skyttet som sport, men även påverka många jägare som till exempel har större magasin för övningsskytte. Exempelvis kan det bli svårt för svenska sportskyttar att åka utomlands och tävla med sina vapen, om de klassas om och närmast likställs med krigsmateriel.

Men det mest alarmerande kanske inte är förslagens effekter utan hur det lagstiftande arbetet hittills har gått till. En omständighet är att de omstridda reglerna inte är nya under solen. Motsvarande förslag lanserades i en utredning år 2013, men skrotades efter tung kritik innan de ens nådde riksdagen. Under EU-kommissionens arbete med vapendirektivet har liknande förslag också ratats, bland annat av svenska remissinstanser. I den senaste valrörelsen framkom att en klar majoritet i riksdagen inte heller ville se den typ av förslag som regeringen nu har skickat till Lagrådet. Motståndare var då Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna – utöver den S-ledda regeringen. Trots det väljer regeringen att lyssna på Polisen som utan saklig grund och på tvärs med berörda myndigheter och civilsamhälle enträget verkar försöka att till varje pris pressa igenom lagstiftningen.

Regeringens agerande kring implementering av EU:s vapendirektiv är hittills ett praktexempel på hur lagstiftande arbete inte bör bedrivas. Förhoppningsvis leder det till att förslagen röstas ner av de partier som har utfäst att göra det.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Edvard Hollertz/SNB