– Jag får vara med om det lyckade Norrköping. Det är de som har pengar och råd att bygga som jag träffar i mitt uppdrag. Jag vill bygga en stad där också den som i dag till exempel bor i Hageby och inte känner nån som har jobb och inte pratar svenska ska kunna göra en klassresa och köpa de där bostäderna som vi diskuterar i dag, säger hon.

LÄS MER: Han vill se riktigt höga hus i innerstan

Kommunalrådet Kikki Liljeblad (S) är ordförande i stadsplaneringsnämnden. Den tar bland annat beslut om detaljplaner som anger vad och var det får byggas och hur nya områden ska se ut.

Artikelbild

| Kikki Liljeblad gillar Knäppingsborg och tror att området blir ännu bättre när den här gården tvärs över Skolgatan blir klar.

Hon pratar bland annat om skolor. Var och hur man bygger skolor spelar roll och dessutom ska alla skolor förstås vara bra skolor.

Snabba och bra kommunikationer är extra viktiga för att den, som inte har råd att ha bil, också ska ha möjlighet att ta del av den breddade arbetsmarknadsregionen, som man pratar om som en effekt av den planerade snabbjärnvägen Ostlänken.

Hon vill till exempel att det ska finnas bostadsrätter i Hageby och hyresrätter i Rambodal. Den som bor i Hageby ska kunna göra en bostadskarriär i sitt eget område och på så sätt bli en förebild för andra. Den som bor i Rambodal och skiljer sig ska inte behöva lämna området bara för att hen inte har pengar till insatsen för en bostadsrätt.

LÄS MER: Största byggboomen på 80 år

Artikelbild

| Nya Torget är ett annat projekt som hon tror kommer att bli riktigt bra.

Det ni bestämmer nu påverkar staden och invånarna långt in i framtiden, hur känns det?

– Det är ett otroligt stort ansvar som man måste ha vördnad för. Det handlar om att verkligen lyssna, men det är inte kommunen, utan någon annan som betalar byggandet och det ska man ha klart för sig. Samtidigt som det är deras hus är det allas stad. Det är en balansgång som inte alltid är helt enkel.

Artikelbild

| Och så gillar hon Magnentus Tower på Gamla Rådstugugatan.

– De flesta byggare som jag träffar är ändå samhällsbyggare också och vill att det ska bli bra, tillägger hon.

Om du tänker ur ett historisk perspektiv, hur skulle du beskriva det som händer nu?

– Vi säger ofta att det inte har byggts så mycket sedan miljonprogrammets dagar och det var ju stiltje ett tag, men det är ett undantag i historien. Norrköping har varit en stad av innovatörer och innovattioner och en stad där det har byggts.

Mycket av byggandet nu sker genom att innerstan förtätas. Fördelen är att det inte kräver nya investeringar i infrastruktur.

Vad ser du för risker med det?

– Risken är att vi till exempel inte når översiktsplanens mål om att biltrafiken inte ska öka fast vi blir fler och att vi inte klarar att hänga med när det gäller offentliga lokaler som exempelvis skolor och de uteytor som behövs.

Nu är det inte längre lika självklart som förr att barnfamiljer flyttar ut från innerstan. Hon funderar över alternativa lösningar, som till exempel att förskolor skulle använda offentliga parker mera. Det leder i och för sig till ett annat slitage och kanske till att andra känner sig utestängda från dem.

Vad säger du om att bygga högt inne i stan?

– Jag tycker att vi borde prova det. Ska vi bli fler, ska vi använda gjorda investeringar och inte använda jordbruksmark i onödan då måste vi bygga på höjden, säger hon.

LÄS MER: "Norrköping är aldrig lagom"

Det finns en del detaljplaner på gång som det säkert blir diskussioner om.

Förslaget att förtäta i Vilbergen har lett till protester. Någon gång i början av nästa år beräknas det vara dags för det som kallas utställning för granskning, när det återigen är möjligt att lämna synpunkter på förslaget.

Förslaget om nybygge bakom Tvål-Jockes hus vid Gamla Torget väcker också diskussion. Samrådstiden har just anslutats och de synpunkter som kommit in ska sammanställas.

Ljuralänken, alltså en eventuell uträtning av spårvägen från Ljura centrum till Södertull över Kristinaplatsen, har väckt mycket reaktioner och här finns ännu inget första detaljplaneförslag.

– Många tycker och det måste man ha respekt för. Det är många olika aspekter att väga in, säger Kikki Liljeblad.

Detaljplanearbetet drog igång med en faslig fart eftersom kommunen fick ett statsbidrag på ungefär halva byggkostnaden. Nu är det uppenbart att det får ta längre tid än man först tänkt sig.

Vid Skvallertorget och det lilla 1700-talshuset Sista Supen finns också planer på ny bebyggelse. Nämnden har beslutat att en ny detaljplan ska tas fram, men den kommer att dröja några år.

– Vissa miljöer är väldigt känsliga kulturhistoriska, men också känslomässigt för Norrköpingsborna. Det är superviktigt att verkligen fundera över det, säger Kikki Liljeblad.