För mjölkbonden Bengt Johansson, Västra Husby, började skördeåret redan i höstas:

– Jag kunde bara så höstvete på en begränsad areal, för vädret var hopplöst. Rapsskörden såg jag också fram emot i höstas, jag tänkte att det skulle bli ett bra tillskott.

Våren kom, men det dåliga vädret höll i sig.

Artikelbild

| – Även en optimist som jag börjar misströsta, säger bonden Bengt Johansson.

– Mina marker torkade inte upp, så jag fick inte sått förrän efter regnen som var i slutet på april. Det blev en dålig start för grödorna.

Bonden berättar att den plötsliga värmen som sedan kom gynnade rapsbaggarna. De fördärvade rapsskörden:

– En av mina stora grödor var raps, jag är ekologisk växtodlare så jag får inte använda kemikalier. Baggarna går att spruta ihjäl, men det kan inte jag göra så de åt upp allting. Det blev totalhaveri, jag tappade 200 000 kronor på ett bräde.

Bengt Johansson är rutinerad. I 45 år har han varit bonde och han säger att han står bättre rustad än många andra:

Artikelbild

| Gärdet som tröskas är det där vetet klarat torkan bäst.

– Det är inte så synd om mig, jag är gammal bonde. Jag har reserver sedan tidigare, så jag klarar ett miserabelt år. Det är extra besvärligt för de som inte hållit på så länge i branschen, som inte har några reserver att ta av. Ett sådant här år går man back många hundra tusen. Vissa kanske måste ta lån, det allvarliga är hur man löser sin likvida situation.

Bengt Johansson är även ordförande i LRF Söderköping, och han berättar att bönder generellt sett fick en dålig andraskörd för ett par veckor sedan.

Artikelbild

| Tröskan tömmer vetet innan den ger sig ut på en ny vända.

– Man brukar få sex-sju balar på ett hektar, nu blev det en bal per hektar.

För bönderna gäller det nu att inventera vad man har, och vad man behöver köpa av andra. Att köpa grovfoder är efter torkan kostsamt – Bengt Johansson säger att priset fördubblats. Det gäller att hushålla med det man har:

Artikelbild

| Tröskan tuggar i sig vetet. Stjälkarna blir till halm.

– Efter ens grovfodertillgångar får man göra en nödfoderstat. Man får blanda i halm i ensilage och hö, och ge djuren mer kraftfoder för att kompensera för mindre grovfoder. Det kommer påverka mjölkproduktionen, den kommer tappa när korna får sämre foder.

LRF Östergötlands vice ordförande Ann-Louise Israelsson är inne på samma linje:

Artikelbild

– Det är dålig tillväxt och dålig strålängd. Det är faktiskt katastrof. Grisbönderna kommer bli drabbade, fodret är baserat på spannmål. Hästfolket kommer få betala väldigt mycket pengar för grovfoder. Priserna kommer skjuta i höjden.

Ann-Louise Israelsson berättar att hon aldrig upplevt något liknande, och förklarar vad som krävs för att det ska bli någon mer skörd:

– Säden är redan körd, men det finns hopp om en sista stråskörd. Då måste vi få lagom mycket regn i en vecka och efter det måste det bli varmt.

Prognosen är att fodret i värsta fall kan vara slut runt november-december.

– Det kommer bli kadaverslakt, då får man bränna upp djuren istället för att äta dem.

Hon anser att alla bör tänka på vad de äter:

– Det konsumenter och restauranger ska tänka på är att äta och servera svenskt kött, alla borde hjälpa till i sådana här lägen. Det tar ungefär två år att föda upp ett nötköttsdjur, alltså finns inget förrän om två år tidigast. Den biologiska mångfalden drabbas när vi inte har tillräckligt många betande djur. Det kommer slå flera år framöver.

Hoppet om en tredje skörd lever fortfarande för bönderna, även om det ser mörkt ut:

– Även en optimist som jag börjar misströsta. Nästa år kan inte bli så dåligt som i år, säger Bengt Johansson.