Logga in
Logga ut
Presentationsteknik, del 3: Fånga din publ... PR-Bloggen PR-Bloggen

Johannes Gehlin

Juridik- och affärsbloggen

Johannes Gehlin är advokat och jobbar på Advokatfirman Glimstedt.

Behörighet att företräda en apa - finns det?

Norrköping Möjligen är det flera med mig som har missat den rättighetstvist som pågått i USA mellan å ena sidan en natufotograf, David Slater, och å andra sidan den amerikanska djurrättsorganisationen PETA gällande apan Narutos selfiebilder. Jag hade själv inte noterat den närmare innan jag stötte på en artikel rörande en överenskommelse som träffades i September.

Tvisten grundade sig i korthet på att David Slater hade rest till Indonesien och satt upp sin fotoutrustning i landets djungel. Ett antal selfiebilder togs då av några makakapor, bilder som David Slater distribuerade som sina egna. PETA stämde då David Slater för att han felaktigt hanterat bilderna eftersom han, enligt PETA, inte ägde de immateriella rättigheterna. PETA menade att dessa rättigheter innehades av de apor som tagit fotona, däribland en makakapa som PETA döpt till Naruto.

En mängd frågor dök upp i mitt huvud men den som framförallt fick fäste (till följd av en vid tillfället något yrkesinriktad sinnesstämning) var frågan om hur PETA skaffade sig rätt att företräda Naruto. Som någons ombud eller företrädare måste man kunna visa att den man representerar medgett att man vidtar åtgärder på dennes vägnar. Som klipsk advokat var jag rätt säker på att Naruto inte undertecknat en domstolsfullmakt åt PETA och efter lite efterforskning visade det sig att PETA stödde sin rätt att företräda Naruto på en regel som i USA kallas next friend principen. Denna går i korthet ut på att om en person inte kan föra talan, till följd av exempelvis sjukdom, så kan en släkting eller annan närstående föra dennes talan utan närmare dokumentation kring denna rätt. Tvisten mellan PETA och David Slater pågår alltjämt i vissa delar även om en ekonomisk överenskommelse träffades i September.

Någon motsvarighet till next friendprincipen finns inte i Sverige utan istället är det tydligt reglerat vilka som får göra vad i antingen skriven lag, fullmakt och andra behörighetsdokument. Exempelvis har en VD enligt aktiebolagslagen rätt att företräda aktuellt aktiebolag och som rättegångsombud har man som regel en skriftlig fullmakt genom vilken man kan företräda en part i domstol. Behörighet, dvs. rätten att företräda någon, innebär dock inte en fullständig rätt att vidta vilka åtgärder som helst för den man företräder. På juridiska kallas området för vad man kan göra inom sin behörighet för befogenhet. Man får inte överskrida eller underskrida de befogenheter som uppdragsgivaren har lämnat, exempelvis genom att sälja en produkt till ett lägre pris än vad säljaren sagt att denne är beredd att acceptera. Gör man det kan man riskera att ersätta uppdragsgivaren för uppkommen skada. 

Om man som uppdragsgivare inte gett tydliga anvisningar kring företrädarens befogenheter så kan det bli svårt att i efterhand ställa krav på den som agerat. En VD som inom sin behörighet enligt aktiebolagslagen beställer dyra produkter i bolagets namn (produkter som bolaget i och för sig har behov av men dock inte till det priset) kan hävda att han inte ska betala skadan som uppstått då han inte varit medveten om exakt var gränsen för hans befogenhet, dvs. till vilket pris han får köpa produkterna, går.

Befogenheten begränsas ofta genom tillägg till behörighetshandlingarna. En fullmakt kan kompletteras med en tydligare instruktion om vad företrädaren eller ombudet får göra (exempelvis genom epost) eller så är fullmakten såpass detaljrik att även befogenheten framgår av denna. I aktiebolag har man ofta VD-instruktion, attestrutiner och arbetsbeskrivningar på pränt för att kontrollera så att olika personer arbetar på rätt sätt. Som privatperson är det oftast inga problem att lämna fullmakt till någon annan då dessa ofta lämnas till någon närstående som är medveten om vilka befogenheter fullmakten medför.

Det kan vara värt att se över behörighets- och befogenhetsdokumenten i såväl bolag som privatliv. Ett bolaget kan genom en tydlig VD-instruktion och en konkret arbetsordning för styrelsen undvika flera framtida fallgropar och tvister. Om inte annat så medför det en effektivare styrning av bolaget. Som privatperson kan det vara värt att fundera över vem som blir ens företrädare om man inte kan hantera sin ekonomi eller sin egen person. Vad gäller det senare så finns det sedan i somras en lag om framtidsfullmakter som ger privatpersoner möjlighet att skriva en fullmakt som träder i kraft vid ett senare tillfälle, exempelvis vid allvarlig sjukdom eller olycka.

Vilka befogenheter menade sig då PETA ha när de träffade en överenskommelse på Narutos vägnar? Det har jag inte undersökt närmare, om ni stöter på information i denna del så är ni mer än välkomna att meddela mig det.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tydlighet i myndighetsbeslut

Norrköping De flesta verksamheter är underkastade någon form av tillsyn som utförs av offentliga organ. Tillsynen syftar till att säkerställa de verksamhetskrav som ställs i olika författningar, häribland svenska lagar och EU-bestämmelser.

Ofta har lagstiftaren delegerat tillsynsansvaret till kommunen vilket resulterar i att kommunen granskar verksamheter inom vitt skilda områden såsom livsmedelshantering, restaurangverksamhet, bygg- och reparation samt även (bland annat) dagvattenanläggninar och allmänna lotterier.

Om det vid en inspektion förekommer fel har kommunen möjlighet att förelägga verksamhetsutövaren till att vidta åtgärder för att felet inte längre ska föreligga. En restaurangägare kan föreläggas att säkerställa en säker livsmedelshantering och en fastighetsägare kan föreläggas att vidta åtgärder för att en byggnads hissar ska fungera på ett säkert sätt.

Inte sällan kan sådana förelägganden förenas med ett vite. Vitet innebär att verksamhetsutövaren får betala ett belopp om inte åtgärder vidtas i enlighet med föreläggandet. Ett föreläggande kan även utfärdas utan att vara förenad med något vite.

Om man drabbas av ett föreläggande är det bra att ha i åtanket att sådana ska vara utformade på ett speciellt sätt för att de ska vara godkända. Kommunens förelägganden är en typ av myndighetsutövning och på sådant ställs höga krav gällande bland annat tydlighet och förutsebarhet.

Ett föreläggande som är vagt i sin utformning, exempelvis "vidta åtgärder så att felet avhjälps" räcker inte. Man ska som verksamhetsutövare förstå exakt vad det är som krävs för att möta de krav som lagstiftningen ställer och de fel som inspektören menar föreligger. Risken är annars att man vidtar åtgärder som enligt verksamhetskraven är fullt tillräckliga men som inte räcker enligt kommunens egen bedömning.

Det har under lång tid stått klart att vitesförelägganden ska vara tydligt utformade. Enligt en dom från Högsta Förvaltningsdomstolen är det numera även klart att detta tydlighetskrav även ska gälla förelägganden som inte är förenade med viten.

Drabbas du av ett otydligt föreläggande finns det således goda möjligheter att begära omprövning av detsamma så att eventuella brister kan åtgärdas på ett sätt som möter kommunens krav.

Konsumentavtal via telefon - ny lagstiftning

Norrköping Telefonförsäljning utgör ett viktigt led i olika affärsverksamheter inom de flesta branscher. Såväl tjänster som produkter säljs till både konsumenter och företag genom riktad försäljning där säljarbolaget ringer till en presumtiv eller nuvarande kund. För året 2017 var 592 bolag registrerade som aktiva inom callcenterverksamhet (statistik från SCB).

Ofta, kanske särskilt vid konsumentförsäljning, hanteras försäljningsarbetet och avtalets ingående vid ett och samma samtal. För att kunna dokumentera försäljningsavtalet spelas samtalet regelmässigt in och i flera fall får även köparen en bekräftelse på säljarens eget initiativ. Bekräftelsen är dock inte nödvändig, ett avtal kan som regel ingås muntligen och redan genom telefonsamtalet så uppstår ett avtal under förutsättning att man är överens om ett köp och dess villkor. Eventuella inspelningar syftar (oftast) enbart till att att kunna bevisa vad man avtalat om.

Från tid till annan kan man i media läsa om företag som beskrivs som oseriösa i samband med telefonförsäljning. Ofta utgör grunden för sådan medierapportering att en konsument menar att vad som spelats in inte stämmer överens med vad försäljaren uppgett under försäljningsarbetet, eller att konsumenten inte förstått att man överhuvudtaget ingått ett avtal.

För att motverka oklara avtalssituationer har nu Regeringen föreslagit att det vid telefonförsäljning till konsument enbart ska vara möjligt att skriftligen träffa avtal. Förutsättning för detta är dock att det är säljarbolaget som ringer upp konsumenten.

Lagförslaget innebär att om ett samtal leder till att konsumenten vill köpa något, varmed ett avtal ska ingås, är säljarbolaget skyldigt att skicka en bekräftelse av sitt avtalsförslag till konsumenten. För att ett giltigt avtal sedan ska vara på plats ska konsumenten efter att telefonsamtalet är avslutat accepterar avtalsförslaget. Både avtalsförslagets bekräftelse och accept ska vara skriftliga och kan skickas med exempelvis epost, sms eller vanlig post. Om säljarbolaget trots att något avtal inte ingåtts på detta sätt ändå levererar en produkt eller utför en tjänst, ska konsumenten inte vara skyldig att betala för den.

Lagändringen kommer, om den träder i kraft, medföra ändringar i distansavtalslagen och konsumentkreditlagen och är föreslagen att gälla från den 1 september 2018.

Om ditt bolag i någon utsträckning bedriver försäljning till konsumenter så är det värt att se över affärsverksamheten redan nu. Avtalsförslagen kan i stor utsträckning standardiseras men rutinerna kring hanteringen av kunduppgifter i samband med att bekräftelse läggs upp och skickas kan få konsekvenser för de interna rutinerna kring exempelvis personuppgiftsbehandling.

Hyresavtal eller projekteringsavtal?

Norrköping Denna gång har min kollega advokat Frida Mattsson skrivit ett inlägg kring hyresrätt.

 

Hyresavtal eller projekteringsavtal?  - Giltigheten av villkorade hyresavtal

Hyresvärden vill ofta vid t.ex. nybyggnation eller renovering att ett hyresavtal för framtida verksamhet bara ska vara giltigt om övriga lokaler i fastigheten är uthyrda. Hyresgästen vill å sin sida vara säker på att man har en lokal när verksamheten väl drar igång. Vad gäller, kan hyresvärden skriva i hyresavtalet att avtalet bara är giltigt om övriga lokaler i fastigheten är uthyrda? Kan hyresgästen dra sig ur avtalet om hyresgästen hittar en annan lokal?

SAMMANFATTNING: Det är tveksamt om villkor som innebär att ett hyresavtal bara är giltigt om andra lokaler i en fastighet är uthyrda står sig vid prövning i domstol. Jag skulle därför rekommendera att istället ingå ett projekteringsavtal. En tilltänkt hyresgäst kan riskera att få betala skadestånd för onödiga kostnader som hyresvärden haft om hyresgästen drar sig ur projekteringsavtalet.

Den legala ramen för hyresavtal finns i hyreslagen (jordabalkens kapitel 12). Regelverket är en skyddslagstiftning som är tvingande till hyresgästens förmån. Detta innebär att en hyresvärd och en hyresgäst inte – med bindande verkan – kan avtala om ett sämre skydd för hyresgästen än det som framgår av hyreslagen. 

I hyreslagen finns noggranna regler kring när en hyresvärd kan säga upp ett hyresavtal i förtid. Hyresvärden kan alltid säga upp hyresavtalet på grund av s.k. förverkande. För att en hyreslokal ska anses vara ”förverkad” krävs att hyresgästen har åsidosatt sina skyldigheter väsentligt, t.ex. genom att inte betala hyra i tid.

Lokalhyresavtal kan också sägas upp på annan grund, som t.ex. ändring av villkoren för hyresavtalet. Om någon förlängning av hyresavtalet inte sker har hyresgästen som utgångspunkt rätt till ersättning från hyresvärden (det s.k. indirekta besittningsskyddet).

Genom att skriva i hyresavtalet att avtalet bara är giltigt om andra lokaler i fastigheten är uthyrda ges hyresgästen i praktiken ett sämre skydd än det skydd hyresgästen har i de uppsägningssituationer som beskrivs i hyreslagen (förverkande, villkorsändring m.m.). Det är därför tveksamt om ett sådant villkor står sig vid prövning i domstol eller skiljenämnd.

Det är rimligt att en blivande hyresvärd vill ha säkerhet för sin investering vid nybyggnation eller renovering av en fastighet för lokaluthyrning. I vissa fall kan det till och med vara ett krav för finansiering. Jag skulle i en sådan situation rekommendera parterna att ingå ett projekteringsavtal istället för ett hyresavtal. I projekteringsavtalet kan anges att syftet är att parterna ska ingå ett hyresavtal vid en senare tidpunkt. Det är viktigt att projekteringsavtalet utformas så att det inte i själva verket är ett hyresavtal under annat namn. Konsekvenserna om någon av parterna drar sig ur avtalet bör anges tydligt i avtalet. Om parterna t.ex. ska vara skadeståndsskyldiga för onödiga kostnader som motparten haft ska detta anges i avtalet.

 

Frida Mattsson

Höst och transaktioner

Norrköping Åter efter Advokatfirman Glimstedts 20-årsjubileeum märker man tydligt att sommaren är över och att verksamheten är i full gång såväl på kontoret som hos klienterna. Förfrågningarna kring företagstransaktioner börjar återigen komma in vilket är ett tydligt tecken på att strategiarbete och marknadsundersökningar lett till konkreta beslut om förvärv eller överlåtelser.

Att sälja ett företag kan innebära att man får god ersättning för det man har byggt upp i sitt bolag. Det fortsatta arbetet kan bedrivas tillsammans med nya bolagskompanjoner, som anställd i en större koncern eller (om man gjort sin hemläxa ordentligt) innebära en övergång från att arbeta till att fundera över vad man ska använda vinsten till.

Företagsöverlåtelser kan genomföras i form av antingen en överlåtelse av aktier i ett bolag eller genom en så kallad verksamhetsöverlåtelse. En aktieförsäljning innebär att ägaren till bolaget säljer samtliga sina aktier, eller delar av dem, till köparen. Verksamhetsöverlåtelse å sin sida är en överlåtelse av själva verksamheten i bolaget. Det kan vara fråga om att överlåta delar av en maskinpark för produktion, bolagets hela lager och övriga tillgångar eller ett helt pågående projekt inom bolagets verksamhetsområde.

Beroende av vilken typ av överlåtelse man överväger är det viktigt att ha arbetsgivarens förhandlingsskyldighet gentemot fackförbunden i åtanke. Är det fråga om en aktieförsäljning kan man som huvudregel säga att det inte föreligger någon skyldighet att förhandla med något fackförbund medan de flesta typer av verksamhetsöverlåtelser innebär en skyldighet att förhandla.

Förhandlingsskyldigheten innebär att man som arbetsgivare bland annat ska begära förhandling med fackförbunden innan man fattar beslut om att överlåta verksamheten. Genomförs sådan begäran eller sådana förhandlingar efter det att man skrivit under överlåtelseavtalet, eller efter att man kommit för långt i avtalsförhandlingarna, är det för sent och man riskerar att betala skadestånd.

En arbetsgivares skyldighet at förhandla föreligger oberoende av de anställdas inställning till överlåtelsen eftersom fackförbunden och arbetsgivaren har en egen partsrelation genom de kollektivavtal som kan tillämpas på verksamheten. Det kan till och med vara så att det finns en förhandlingsskyldighet även om det inte finns några anställda i bolaget där verksamheten bedrivs eller om bolaget inte har tecknat kollektivavtal!

Oftast kan man i en företagsöverlåtelse enkelt identifiera vilka åtgärder och beslut som behöver genomföras. Har man förberett sig ordentligt är förhandlingarna med fackförbunden ofta över på ett eller två sammanträden varefter man kan gå vidare och hantera de beslut som berör den faktiska överlåtelsen och då förhandla de avtal som krävs.

 

Som Marielle Eriksson-Nygren meddelade kommer jag att skriva inlägg som berör många olika områden inom affärsjuridiken och närliggande områden. Om du har några frågor kring något speciellt område är du välkommen att kontakta mig så ska jag försöka lyfta upp ämnet.

Vi hörs!

Johannes Gehlin

 

Johannes Gehlin är advokat och jobbar på Advokatfirman Glimstedt i Östergötland.
  • Senaste nytt
  • Senaste nytt